Vad menas med jämställdhet och kan man styra människors beteende så att jämställdhet uppnås? Detta inlägg är menat att belysa detta med jämställdhet ur genuskritiskt perspektiv.
Pojke eller flicka, spelar det någon roll?
Nora och Jonas vill inte tala om vad deras barn Pop, 2,5 år, har för kön.
[Genusvetenskap = Jämställdhet] Knappast!
Jämställdhet och mångfald handlar ju om olikheter ”Identitet” och att trots olikheter kunna umgås på lika villkor. Vem vill vara könlös?
Vårt kön är viktigt för oss, mycket viktigare än man skulle kunna tro. Genus och genusteorier handlar om manligt och kvinnligt och avser styra oss bort från allt könstänkande. Dom så kallade ”Genusvetarna” vill nu ta bort allt som dom anser profilera kön och detta kallar dom jämställdhet. ”Vi skall vara och bete oss lika”, ett ideologiskt tankesätt som prövats förut och aldrig fungerat och heller aldrig kommer att fungera då det helt saknar verklighetsanknytning.
Den vi är, det kön vi uppfattar oss som, är grundläggande för vår existens. Det gäller kläder, mode, vårt sätt att vara, ja i princip allt. Vi uppfostras av våra föräldrar att passa in i vårt samhälle och lära oss umgås med andra och vårt kön är grundläggande i kontakten med andra människor. Den delen i vår uppfostran handlar om rollspel, den roll som andra, våra föräldrar och samhälle önskar oss att spela. Detta rollspel skall inte förväxlas med en persons ett barns identitet, personlighet, den som han eller hon i verkligheten är. Om du uppfostras att spela en roll som inte är du, då mår du inte bra.
Barn och ungdomar protesterar om dom tvingas bära kläder som dom inte tycker om och som inte överensstämmer med deras upplevda identitet. Detta försöker genusvetenskapen styra och kontrollera genom att exempelvis på dagis söka göra våra barn könlösa. Pojkar får inte välja blått och flickor får inte välja rosa med spets, detta måste tas bort ur sortimentet och kvar i slutändan blir bara grått.
Genusjämställdhet tillåter inte barn att vara pojkar och flickor.
Det tycks inte finnas någon planering som visar vad slags resultat genusideologin förväntas uppnå, det hela ter sig enbart som ett experimenterande med våra barn. Forskning kallas det i genuskretsar. ”Forskning är när man inte vet vad man gör” är ett uttalat begrepp menat som ett skämt, men som i det här sammanhanget visar sig vara sanning.
Varför fungerar då inte Genusideologin?
Ett allvarligt misstag är att människors identitet och då framförallt ”Könsidentitet” helt förbises. Detta har skett förut i fallet med David Reimer som föddes pojke, men genom en omskärelse då han var bara åtta månader gammal, av misstag fick nästan hela sin penis bortbränd. Föräldrarna fick rådet av psykologen John Money att operera pojken till flicka och under hans överinseende sedan också uppfostras som sådan. John Moneys teorier gick ut på att kön var något man kunde uppfostras till, vilket sedermera visade sig vara helt fel. Man kan på samma sätt heller inte uppfostras till att vara könlös. Därtill ljög John Money om sina forskningsresultat och underlät att redovisa sina misslyckanden.
Mer om David Reimers fall finns att läsa på [http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/artikel_323258.svd] och
[http://sv.wikipedia.org/wiki/David_Reimer].
David Reimers fall samt fenomenet ”Transsexualism” och ”Intersexualism” visar på att upplevd könsidentitet inte alltid är densamma som den kropp man är född i och bevisar hur viktigt det är att få och kunna ge uttryck för sitt upplevda kön inom såväl familj som ute bland andra människor. Faktum är att vårt kön är livsviktigt för oss och John Moneys experimenterande med David Reimer ledde sedermera till att David tog livet av sig, vilket hans tvillingbror också gjorde två år innan.
Så länge som Genusvetenskapen förnekar människan sin identitet ”Könsidentitet” och vill förbjuda dess uttrycksformer, så är den ett allvarligt hot mot vår hälsa. Genusvetare tar ingen hänsyn till ett av våra allra mest grundläggande behov. I samma anda som John Money, försöker nu genusvetare styra och uppfostra oss till något vi inte är. Vårt kön är väsentligt för oss och vi måste kunna ge uttryck för den vi är för att kunna känna lycka och kunna dela med oss av vår kärlek.
Jag hoppas att Pops föräldrar är tillräckligt vakna att förstå att dom har blivit förda bakom ljuset och att dom kan erkänna och rätta till ett misstag. Dessa genusstudier och mänskligt experimenterande är en samhällsfara och har inget som helst med vetenskap att göra.
Referenser:
Artikel i SvD, 08mar2009: Pojke eller flicka? Det säger vi inte – [http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barnunga/artikel_2559041.svd]
Artikel i SvD, 15mar2009: Bra med villkorslös uppväxt – [http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barnunga/artikel_2587817.svd]
Etiketter Genus, Genusvetenskap, Jämställdhet, Kön, Könsidentitet, Könstillhörighet, Mångfald
08 juli 2009 kl 02:18 |
Precis som du säger så är det så att det är viktigt att alla personers könsidentitet tas på allvar och att alla tillåts vara sig själva, men just av det skälet behövs forskning vad gäller kön och genus. Det skulle inte vara omöjligt att det kan tänkas förekomma förskolor som enbart låter pojkar välja rosa samt enbart låter flickor välja blått, men min erfarenhet säger mig att det nästan alltid är tvärtom.
Jag blir lite förvirrad av ditt inlägg, kanske för att jag inte alls känner igen mig i den bild du uppmålar av genusvetenskapen. Lite faktakällor skulle kanske hjälpa oss som till vardags ser genususvetenskapen som något som bidrar till ökad jämställdhet och som menar att jämställdhet är att alla får välja själva (snarare än att alla skall vara likadana).
09 juli 2009 kl 14:31 |
Hej ”Queersammanbrott”,
Att du inte känner igen dig i den bild jag i detta inlägg målar upp om genusvetenskapen, tror jag beror på två saker. Den ena är att jag belyser genusvetenskapen ur bara några synvinklar ex. könsidentitet och jämställdhet för att påvisa negativa sidor. Den andra är att du inte känner till vad könsidentitet egentligen står för och innebär, vilket inte är konstigt alls då det svenska samhället kämpar hårt för att dölja och förtiga sanningar som ”vissa” inte vill att vi skall känna till. Dessa ”vissas” motiv till deras agerande kan diskuteras, men det blir i så fall i ett annat inlägg. Jag tycker din kommentar är bra och jag skall försöka svara, men om något kort.
Den fakta du söker finns egentligen inte (speciellt inte på svenska), vilket beror på att detta som berör könsidentitet och fenomenen intersexualism och transsexualsim (könsbyten) är något tabu, som varken vetenskap, media eller förlag har velat ta i. Jag har själv genomgått ett könsbyte och det har tagit mig flera år att förstå hur det hela hänger ihop. Jag har skrivit en bok (en berättelse, novell, på engelska) som beskriver det emotionella baserat på min och min frus upplevelser i samband med detta, vilket ger en bra bakgrund för att förstå vad detta egentligen handlar om. För det första så är könsidentitet och sexuell läggning två helt olika saker. Genusvetenskapen blandar ihop detta, vilket jag tror bidrar till din förvirring och gör det svårt att förstå. Enkelt uttryckt ”Könsidentitet är den du är (ditt sanna jag), sexuell läggning är den du tycker om (sexuell attraktion). Om du intresserad så finns några broschyrer jag skrivit som du kan läsa och ladda ner på http://www.li-sam.com/demo/Transsexualism_Swe.aspx och http://www.li-sam.com/demo/Articles_Swe.aspx. Jag håller på att uppdatera min hemsida men du kommer alltid att hitta mig på http://www.li-sam.com. När man börjar förstå detta med könsidentitet, så ter sig jämställdhet något annorlunda och det är här någon stans jag får avbryta för nu, men du får gärna kommentera och fråga mer.
Med vänliga hälsningar,
-Li
14 juli 2009 kl 16:05 |
Men alltså… de vill ju inte ta bort själva tillhörigheten, de vill ju bara att Pop ska kunna bestämma själv hur han eller hon vill vara utan att behöva rätta sig utifrån andras normer och idéer angående hur en flicka eller pojke ”ska” vara. Och det är ju skillnad på biologiskt kön och genus. De säger ju själva att Pop vet att han eller hon är flicka eller pojke biologiskt sett och får berätta om det när han eller hon själv vill.
14 juli 2009 kl 20:31 |
Hej ”Folks”,
Det här är inte alldeles enkelt att förstå, men jag skall ta upp en sak som du säger ”det är ju skillnad på biologiskt kön och genus”. Genus handlar om socialt kön och som jag har sett på din blogg så har du uppfattat det rätt. Men det finns något annat som kallas för ”könsidentitet” (jag brukar referera det till själen) och det har inget med biologiskt kön eller genus att göra.
Problemet med att Pops kön döljs för omgivningen har att göra med hur Pop bemöts av andra människor. I de flesta fall så överensstämmer en människas biologiska kön med det kön vi upplever oss vara ”könsidentitet” och då är allt okay så långt. Om det inte gör det, så är det inte alls säkert att man som i mitt fall förstår det, jag trodde jag var pojke och man och blev också bemött som sådan. Ett omvänt bemötande gör att man mår dåligt både kroppsligt och mentalt, vilket jag också gjorde utan att förstå det. Jag visste inte om skillnaden, jag visste inte hur att må bra kändes. Med tiden så eskalerar det hela, vilket gör att många på ett eller annat sätt dör i förtid eller tar livet av sig. Många barn och ungdomar som drabbas av detta kan må extremt dåligt och i flera fall så är risk för självmord mycket stor.
En stor del i det här om Pop handlar om att må bra eller dåligt och har att göra med hur Pop blir bemötta av andra människor; exempelvis hur känns en kram. Omedvetet så kramar vi olika både fysiskt och emotionellt beroende på kön och skillnaden är enorm, det har jag fått erfara.
Om Pops kön döljs inför andra och andra människor bemöter Pop att vara motsatt Pops könsidentitet, så påverkar det Pop negativt utan att Pop förstår det. Pop kan må dåligt av detta och försöka undvika den människan och hela situationen som sådan framöver. Det här är allvarligt då det påverkar Pop emotionellt och har stor betydelse för Pops uppväxt.
I mitt fall så vet jag att jag har förlorat nästan ett helt liv, i och med att jag bytte kön så sent. Även om Pops biologiska kön är densamma som Pops könsidentitet, så skall Pop kunna få känna glädjen av att bli kramad i överensstämmelse med det kön Pop är, motsatt är en katastrof. Vi hjälper våra barn tillrätta genom att inför andra benämna våra barn som han eller hon etc. och på så sätt påverkar vi att våra barn blir bemötta på rätt sätt. Om det skulle visa sig att ett barn är transsexuell (könsidentitet och genitalier är motsatt) så bör man hjälpa barnet tillrätta genom att inför andra benämna barnet i enlighet med dess könsidentitet och se till att ett biologiskt och genitalt könsbyte sker snart och smärtfritt som möjligt.
Jag hoppas att jag lyckats klarlägga ännu en liten bit av vad det hela handlar om.